Stentorp

som en sjukdom på nätet

Vägsamfäldighet

är nåt för oss på landet. Vi lever i periferin kan man säga. I vårt fall har föreningen en ansenlig social betydelse, det egentligen enda gången vi grannarna har anledning att träffas. Allt sker traditionsenligt med årsmöte hemma hos ordförande som bjuder på smörgås och kaffe när mötesformaliteterna är avklarade, vilket brukar gå snabbt. Årsmöte är kanske lite väl mycket sagt, det sammankallas till möte när föreningen är i behov av ekonomisk förstärkning och medlemmarna ska debiteras. Under de fyra första åren på Stentorp var vi mycket tveksamma till om det överhuvudtaget fanns någon förening eller det bara var nåt det pratades om. Vi väntande och väntade på inbjudan….. Vi blev lite oroliga till slut, ”tänk om de glömt oss och de plötsligt kommer på det och debiterar retroaktivt”. Men, så, till sist, så var det dax. Den gången blev vi nog skyldiga totalt ca 600 kr.

Det har varit några möten sedan dess och samvaron blir allt trivsammare.  Sedan något år innehar jag nu mitt livs första uppdrag som revisor. På så vis har jag blivit insatt i kostnader för sandning, grusning, plogning, dikning, vägpinnenedsättning och vägpinneuppdragning. Dikesröjning, vägbreddning och siktröjning. Nu vet jag dessutom en del om gnälliga mjölkbilschaffisar, vildsvinsjakt och fodermajs.

Resultatet av kvällens årsmöte var omskakande. Ordförande avgick. Av åldersskäl. Som väl var trädde den återinflyttade sonen in som ersättare. (Mycket oklart med hur stor frivillighet v/s familjeplikt han åtog sig det uppdraget) Han såg något nervös ut. Eftersom vi har väldens mest snälla vägförening där alla betalar sin räkning, medlemmar själva gör jobbet, ingen debiterar mer än den faktiska kostnaden och man för en ordentlig gammaldax kassabok. Så det ska nog gå bra även för den nye.

19 april, 2010 - Posted by | Livet på landet

6 kommentarer »

  1. Intressant inblick i en vägförening. Jag har tidigare i livet varit ansvarig för denna bit inom kommunen och vi hade en del med enskilda vägföreningar att göra.
    Det vanligaste ”problemet” var när en förening inte ville ta sitt ansvar.

    Det värsta var när alla i en styrelse dött och vi försökte ha dialog med någon representant.

    Jag är säker på att ni kommer att stötta er nya ordförande så det går nog bra.
    Lycka till!

    Kommentar av Ann-Sofie Wågström | 19 april, 2010 | Svara

  2. Hej A-S: Jag hörde faktiskt historier igår om andra föreningar. Där styrelsen fick gå till kronofogden för någon medlem vägrat betala 50 kr osv. Fast avliden styrelse tog nog priset. Vi har en högst ansvarstagande och jämförelsevis en levande styrelse, och…. effektiv kan man nog säga.

    Kommentar av stentorp | 20 april, 2010 | Svara

  3. Intressant kommentar från Ann-Sofie, ”när en förening inte ville ta sitt ansvar”. Detta är ju en evig diskussion – kommunens ansvar eller de enskildas ansvar? En ganska spännade fråga med tanke på att det faktiskt kan handla om en del pengar om något ska göras.

    Skulle vilja påstå att vägföreningar (och dylikt) är landets nervsystem. Utan dessa, ja hur skulle det gå?

    Kommentar av Alla Smutsiga | 20 april, 2010 | Svara

  4. Jag vet en styrelsemedlem i min förra brf-förening.
    Om han hade kilat vidare hade jag kanske bott kvar.
    Jag hade inte gråtit läppen ur led i alla fall…..

    Kommentar av Dunderharen | 20 april, 2010 | Svara

  5. Vet inte vad som är värst, om de döda eller de levande skrämmer skiten ur en? Fast det är faktiskt värdelöst att skicka räkningen till de döda.
    Nåväl, man kan iaf inte sörja alla människor och det kan vara ganska uppiggande att önska livet ur en och annan.
    Appropå att ta ansvar, är det nog vi boendes ensak att ta ansvar över små vägsamfälligheter (grusvägar), dock är det absolut kommunens sak att ta ansvar och underhålla vägar i tätbebyggda områden, dvs de som ingår i stadsplaneringen. Det görs inte här i byn där de boende tvingats till att bilda vägförening och ta över driften av en dåligt skött väg. Katastrof och ansvarslöst av kommunen.

    Kommentar av stentorp | 20 april, 2010 | Svara

  6. Jäkla slapptaskar!!

    Kommentar av Dunderharen | 20 april, 2010 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: