Digital kollaps

Stentorp lider av datafel, digitalt haveri, oåtkomlig näthimmel.

Är kort och gott på service.

Tills vidare hoppas vi på AIK !

forts: Mini och blodvite

Efter en dramatisk morgon med bilbärgare, försening och allmän stress så är bilen nu ikväll åter i finfint skick. Det var ett enkelt elfel på en fönsterhiss som orsakade hela haveriet. Väl på verkstaden fick jag dessutom en skaplig lånebil, en helt ny BMW 520. Jag har nog aldrig åkt i en liknande bil, plötsligt förstod jag vad komfort kan innebära. Intressant upplevelse och inte alls oangenäm. Och det hade inte alls gjort något om de inte hade lyckats fixa till min bil på några timmar.

Hur det det med fingret? Jo, det stora bandaget var smutsigt och jag bad en bra syster om plåster. Hon tyckte efter en mycket snabb bedömning att såret gott kunde luftas ett tag och jag borde tvätta med tvål och vatten. Jaha ja, så fick det bli. Funkade i ca en kvart, tills jag glömde bort alltihop och skulle skriva recept och nån remiss.  Det häftiga tangentknackandet gav upphov till nytt blodvite när såret sprack upp och tangentbordet är nu i behov av rengöring. Tanklöst.

Mini mot blodvite 1-0

Miniproblem

Den sorgligaste dagen på året är idag, dagen då det blir vintertid. Sorgligaste av praktiska och sentimentala skäl. Det blir mörkt redan tidig eftermiddag så med normal arbetstid blir all uteaktivitet förpassad till lediga veckoslut. Vintertid påverkar på så vis motionsmöjligheterna. Det är dessutom sorgligt att mörkret härskar och att det blir allt värre och vintern står redå att stationeras just här, alldeles snart med snö och mer kyla. Med detta i minnet så ägnades dagen åt ”höstaktiviteter” som uppeldning, insamling och ihopplockning och nedklippning. Det sistnämnda orsakade blodvite när häcksaxen kom åt höger långfinger. Bandaget orsakar skrivsvårigheter eftersom fingertoppen har blivit klumpig, stor och känslolös. Ideligen blir det fel tangenttryckningar.

Till råga på allt besvär med fingertoppen så blev det elfel i nya fina Minin. Den går helt enlkelt inte alls att starta. Alla varningslampor verkar försöka uppföra en ljusshow, det mesta blinkar lite hur som helst. Har plötsligt fått se en massa nya symboler och nya färger på instrumentpanelen. Till slut så lös en gul indikator som föreställde en bil som var upplyft högt upp i luften i någon slags upphängningsanordning. Motorn hade då inte gett ifrån sig minsta antydan till att starta, och med risk för att bilen skulle lyftas upp i luften så la jag ner. Då upptäckte jag att det inte gick att få ut nyckeln ur startlåset, inte heller att låsa bilen. Där får den stå, och det känns en aning vanskligt, men ingen kan ju sno bilen i alla fall.

Glädjande nog så ingår Mini-assistans i köpet. Man bara ringer och någon kommer och hämtar bilen. De ska få det uppdraget i morgon bitti. Sen får vi se vad som tar längst tid, läka fingertoppen eller få Minibilen körduglig.

Spänningen fortsätter……

Mer ur dagspressen.

Jaha, vad står det i tidningen idag? 

Upsala Nya Tidning är en aldrig sinande källa av inspiration, kunskap och samhällsnytta. Här står det klart att vi kommer att ringa bättre med den nya tekniken. Knapptelefonen kommer att revolutionera.

Varför vara pigg i benen och arbetslös? Alla unga raska gossar. Du kan nu börja din karriär som springpojke?  

Olycksfågeln Bertil Ivan William Klingborn i Upsala.

Fick SvD istället för DN idag. Jag är ett vanedjur. I vissa fall ialla fall. Morgontidningen är ett sådant fall. Det värsta är att bli utan tidning, det näst värsta är att få fel tidning. Fick nöjet att läsa SvD´s skivrecensioner istället. Tyckte till min förvåning att de var minst lika bra som DN´s. Nu är DN och SvD snarlika i det stora hela. Layouten och en marginell skillnad i den politiska vinklingen på ledaren är nog den enda egentliga skillnaden.

Nu till saken. Här hemma har vi haft storutrensning av en gammal antik byrå och där hittades en gammal ärveduk, broderad av min gammelfaster Ellen. Hon bodde större delen av sitt yrkesverksamma liv under 50- o 60-talet i Upsala. Duken var virad runt ett 53 år gammmal ex av Upsala Nya Tidning. Lätt gulnad med fö i nyskick.

Det räcker med en snabb koll på förstasidan för att konstatera att mediarapporteringen har förändrats. Om nån tänkte att ”förr hängde man ju aldrig ut enskilda personer….” så var det fel, helt fel.

Man kan fundera över vilket allmänintresse det fanns av att få veta den olycksdrabbade Herr Klingborns adress och yrke?

 

 

Tidstypiskt

Några ”stilla ben” från förmiddagen. Klicka loss!

 

 

Hemmamys

Som nyvaccinerad käner jag mig immun. Speciell och skön känsla. Hallå världen! Here I come. Jag kan göra allt jag vill. Odödlig. Clive känner sig som Bruce Willis utan spruta, det är annat med mig. Jag har ju nyligen beskrivit mig som sjuklig och då behöver man en spruta då och då. Måste erkänna att jag fick en svacka igår när armen värkte och jag kände mig hurrig. MEN; ni som tvekar, idag är jag kryare än nånsin och jag måste säga att den är värd det. Allt gott ska svida lite, typ.

Idag är det lördag kväll och det är hemmamys. Mumsat fisk och kollat på TV-shower av varierande kvalitet. ”Körslaget” (röstade på Caroline för att ”Caroline rules” och Sverige behöver Caroline af Ugglas i sina lördagshem). Skitprogram. ”Här har du ditt liv” !!! Siisela Kyle är bra, men va är det där för program? På en lördagkväll vill jag ha våld, blod och döda människor. Helt fel show. ”Robin”, nu börjar det likna nåt, svensk talkshow med parodier som har kvalitet (alla som driver med Janne Josefsson gör seriös TV!!). Nu har jag druckit en ale och 2 glas vin och tröttnat. Planerar inför morgonen. Då ska det sista sentimentala sommartjafset in i boden. Allt som har legat framme bara ifall att solen skulle komma tillbaka. Som dynan på förstustrappan där jag gärna sitter och läser när solen skiner. Man vill ju gärna att det ska bli en sån dag igen, då man vill sitta på trappan och läsa, i solen. Trots att det numer är mörkt innan det blivit ljust. Eller så regnar det hela dagen eller är oavsett regn ändå skitkallt. Sentimentalt. Eller som de envisa blommor som inte vill dö trots all nattfrost. De ska grävas upp eller möjligen klippas ner.

Dessutom ska bilarna tvättas (för satan..(E Grön)) på söndagar. Måste hinna med ett långlöp, det var evigheter sen. Som väl är så ska guddottern övningköras och ”the rockband” öva.  Lägger in några pinnar till i brasan, lyssnar på vännens snarkningar och känner efter lite till. 

Tror nog jag har lite ont i halsen trots allt. Eller kanske lite feber… det är så varmt och skönt här framför brasan.

Vaccinerad!

Nu har man fått den!

Helt oväntat kom en skön syster med en massa sprutor ”jag har vaccinationer över, ställ er på rad, kavla upp ärmen”

Tjo ho!

Landstinget skulle bjuda på H1N1-vaccinationer till sin anställda vårdarbetare, antagligen några tusen pers i Eskilstuna. Det ska gå av stapeln 3-5 nov mellan kl 17-19. Kändes som risk för  kö. Dessutom jobbar jag kväll 3.e nov och är på kurs 4-6 nov, så det skulle inte kunna bli nåt. Men så kom ängeln! Skulle vilja kalla det för svartvaccination, för det låter tufft. Fast det var legala sprutor som öppnats men blivit över när riskgrupperna vaccinerats färdigt för veckan occh skulle kastas.

Sen kom jag att tänka på alla risker. All kvicksilver, undrar om man kan användas som en levande termometer nu?  Läkemedelsfirman har ju preparerat vaccinet med en dödligt smittämne, så nu kommer jag antagligen att dö snart. Ja ja,  men jag tänker inte dö av svininfluensan. (jag har ju så många andra krämpor ändå) 

Idag hade vi så många influensafall på vårdcentralen att gyn-rummet fick stryka på foten och bli ”infektionsrum nr 2”. Sen hade nog patienterna mest vanlig förkylning, men ändå.

Här är en illustration över hur själva ”ingreppet” går till

 

PS: känner inget konstigt än DS.

Snus v/s inte snus

Slutade med snus för några år sedan, kommer inte ihåg när det var, mitt snusande liv är som utraderat. Jag minns att jag verkligen var storkonsument. I huvudsak lössnus, i sängen var det portionsnus eftersom jag inte ville gå upp för att spotta ur. Portionerna kunde man lägga lite varstans. Var verkligen storkonsument, inte fullt en dosa/dag, den räckte troligen 1½ dag. Hade inte haft en nikotinfri dag på nästan 25 år! Fick då plötsligt för mig att testa ”sluta-röka-medicinen” (Zyban och Champix), ville se om den funkade på snusare. Rökare hade ganska bra effekt, dvs verkade ha ganska lätt att sluta röka. Men jag var ju tvungen att testa att sluta snusa utan tabletter först för att se hur det kändes innan jag kunde jämföra med att sluta med tabletter.

Det blev inga tabletter. Kan inte säga att det var lätt, fast det var kanske just det som gjorde att det inte var värt besväret att börja om när jag en gång hade slutat. Abstinensen var värst de två första dagarna sen gick det bättre och bättre. Insåg att ett enda återfall är som att börja om från noll. Fast jag minns väldigt lite från ”snustiden”, märkligt utraderad ur minnet. Minns att det inte var många som trodde att jag skulle lyckas. Knappast jag heller.

I går morse tog min storsnusande kollega och kamrat sin sista snus. Jag har sedan dess, delvis av medkänsla, genomlidit min egen abstinens åter igen. Känner igen var enda besvär; koncentrationsvårigheter, irritablilitet, svettvallningar, sötsug, smakförändring, sorgeprocessen, existensiella tvivel, sömnstörning osv. Ryggvärk är NADA i jämförelse med nikotinabstinens.

Fast det var verkligen värt det. Finns idag inget mer otänkbart än att återgå till snusning eller annat nikotinmissbruk. Sen vill jag verkligen inte gynna Swedish Match! 

Jag hoppas verligen att han ska förbli icke snusare med ”nyktert nikotinberoende”. Det är verkligen värt det. Hela tiden!!

Sjukdom och värk

Ni vaksamma har märkt att det händer saker här. ”Hällbergaspionen” har avlagt delrapport i fallet med Dr Mental. Jag är mycket förtjust och full av förhoppning. Av någon anledning blev jag inte förvånad att Torshälla var inblandad som ägare. Utdömda industrilokaler och skumma bilverkstäder hör liksom Torshälla till.

Dagens ämne har jag tänkt ska handla om sjukdom. Jag känner mig faktiskt ganska sjuk. Inte allvarligt och står naturligtvis inte i proportion till riktigt sjuka människor, men jag har en släng av lite av varje, KOL/astma, hjärtarytmi, giftstruma och nu senast ryggont. Det mesta går tydligen att fixa till eller är så lindrigt att det går bra att leva med. Fast jag tycker att ryggvärken är lite märklig. Jag har ju träffat många människor med ryggvärk av lite olika slag i arbetet men min värker annorlunda. I flera veckor har jag haft ont på en punkt, till höger om svanskotan, ömmar i skinnet, svider på nåt sätt. Obestämbart. Haft bältros också förresten, kändes lite så här. Fast det är mer på djupet nu. Sen kommer det huggsmärta i ländryggen titt som tätt, i vissa lägen. Känner mig helt orörlig när det är som värst. Sen går alltihop över när jag tränar. Både löpträning och styrketräning verkar vara bra. Fast ibland blir det värre ändå . Ingen logik alls. Fast idag har jag varit nästan helt bra hela dagen.  

Precis där gör det ont.

Frost

Minus 3 grader i morse

Dagens Z

Eskilstuna-Kuriren publicerar varje lördag en massa dravel på en helsida som är påhittat av en ”hälsoguro”. Tidningen har troligen skäpt tonen en aning mot flickan eftersom hon inte ”blommar ut” i samma utsträckning som hon gjorde till en början. Fast det spelar egentligen ingen roll, att hon över huvudtaget får komma till tals med fullständigt ogrundade påstående i stadens största tidning sänker dess förtroende kapitalt. Det blir plösligt en väldigt tydlig skillnad mellan seriösa dagstidningar och den populistiska nonsenspressen. Tänk er DN, att de skulle låta en alternativmedicinare som fått basal fysiologi helt om bakfoten babbla fritt på en helsida varje lördag. Nej, just det, funkar inte ens i tankevärlden.

Idag handlade det om att man ska dricka mycket vatten……….man sköljer igenom flera organ så som levern……..och så är det bra för hälsan!

Jösses! Är inte biologiundervisning obligatorisk i skolan?

Fällning

Bloggen speglar verkligen dagsformen.  Krystade inlägg indikerar svajande stämningsläge eller flackt, joljmigt humör. Det verkar vara alltför vanligt förekommande just så här på höstkanten. Ruggigt dåligt emellanåt.

Där sved det till när självkritiken flammade till.

Poff! Nu var den puts väck igen!

Ok. Så jag kör på igen…. Naturbilderna är skönast så här års.

Dagens ansning ger intryck av byte av vinterpäls. Eller som Svenne som fäller på våren.

Sjukgymnast v/s fysioterapeut

Inget nytt om ”barnläkaren” idag så jag byter ämne för en stund.

Jag köpte riktigt bra skor för utelöp för ett tag sedan, utprovade på pedagogiska Löplabbet. Nu är det ju mörkt så tidigt att inte längre går att löpa efter jobbet så nu gäller löpband på gym på vardagar. Hittills har jag tvättat uteskorna varje gång för att kunna ha de inomhus, ingen vill ha mina lerkakor inomhus. Så idag slog jag till, hittade nya skor på rea. Billighetsupplaga av mina fina utedojor. Inomhusdojorna behöver inte vara lika bra eftersom det inte blir lika långa pass inne. Efter 20 min börjar de menande blickarna påpeka att det finns fler som vill. Men man kan ändå köra grymma pass på bandet. Snabba intervallpass kan vara fullständigt mördande.

Idag har jag intresserat mig för hur tankeverksamheten funkar under träningspassen. Att det blir liksom staccatotankar, ofta starkt emotionellt färgade. Problemformulering och lösningsanalyser blir haltande, so to say.

Fast plötsligt hade jag idag en lång tanke. Det var under en iPod-låt med exakt rätt tempo (My morning  jacket, faktiskt) som tanken kunde gro och utvecklas. Den handlade om yrkestiteln; sjukgymnast. Har troligen associerat till ”sjukgymnasten” som figurerat som kommentator på min blogg. För länge sedan var nog en del av deras arbetsuppgifter, att bedriva gymnastik för de sjuka. Så är det knappast idag, ytterst högutbildade med hög akademisk skolning som bedriver evedensbaserad behandling av vitt skilda åkommor. På engelska heter det fysioterapeut, vilket betydligt bättre beskriver verksamheten.  Från och med nu kommer jag att lobba för en titelförändring. Fast man kanske ska fråga vad den aktuella yrkesgruppen tycker om saken.

Hallå!! Är det några sjukgymnaster därute som läser detta??

1963-11-07_trana_med_tv_-_bengt_bedrup_testas_infor_starten_1_00

Stora konsekvenser för rättslig lekstuga

Att socialstyrelsen lämnar ärendet om ”barnläkaren” utan åtgärd eftersom inget fel är begånget blir helt självklart. Man kan verkligen undra hur åklagaren ska kunna motivera en fortsatt civilrättslig process när tillsynsmyndigheten har sagt att allt gått rätt till? Naturligtvis måste åtalet läggas ner. Åtalet mot barnläkaren och agerandet kring gripandet framstår med allt större tydlighet vilken parodi, och i detta fall, även en mycket stor skada som rättsväsendet kan ställa till med. Den personliga katastrofen som man orsakat läkaren med sina påhitt och åklagarens personliga prestigebehov och anhörigas hämndlystnad är tillräckligt illa. Alla ytterligare konsekvenser som händelserna dragit med sig visar på hur vårdslöst man har handlat och på brister i lagstiftningen kring patientsäkerheten. DN´s artikelserie om hur man inte längre vågar använda tillräcklig smärtstillning vid palliativ vård avslöjar en självklar konsekvens. Dessutom gynnar patiensäkerhetslagstiftningen med syndabockar att man försöker dölja fel som begåtts istället för att använda denna kunskap till att förbättra och undvika att fel återupprepas.