Dramatik i Jönköping, del 3

Dramatiken tilltar, först insåg jag att Jönköping är en rymdstation, sen regnar det pengar över stan som befolkningen omsorgsfullt bär till polisen. Sen försvann Jesus. Nu är Jesus återfunnen, guppande i Vättern. Jag tycker mig ana en viss liknelse med Moses..

Allt detta sedan jag fick klart för mig att det är den utflyttade Mian Lodalen som är officiell ambassadör för Jönköping.

Jag har länge vetat att Jönköping behöver Mian, Mian behöver inte Jönköping.

Mian: Det är magi! The world needs you!

Det glittrar i Jönköping, forts

Va vad det jag sa, det är något magiskt över stan.

Nu har det till och med regnat pengar. Invånarna har samlat ihop allt de hittat och gett till polisen.

kan inte med ord beskrivas…

Vilda djur, del 1

Idag har turen kommet till de vilda djuren. Som jag nämnt tidigare så hade jag alldeles för många bilder från Kerala, de flesta nu sorterade, vilket i princip innebär raderade. Massor är ändå kvar och jag känner ett behov av att delge er lite av min utveckling som amatörfotograf. En titel som skall utvecklas vidare till nästa resa.  Då med större objektiv, tropikhatt och jag har till och med funderat på en camouflagefärgad väst…

Dagens tema är de snälla djuren, på sin höjd lite otäcka att ta på, men annars helt ofarliga, här med varienrande grad av poseringsintresse.

  

 

 

Gitarrhjälte för en kväll

Nu får det väl ändå vara slut, på julen alltså. Gjorde en egen ”summering” redan på annandagen, men kalendarieförfattaren tyckte att i år, då ska vi ha en massa extra helgdagar ihop med julen. Så bra då. Så det tog inte slut på annandagaen utan på på fjärdedagen. Nu går det mot fjärdedagens kväll. Igår lekte jag gitarrhjälte i ”pojkrummet”, när jag vet att ingen hör drar jag på lite extra… Pojkrummet är ett vanligt arbetsrum med dator och stereo OCH gitarrer med tillbehör. Jag återupptäckte något jag  inte har ägnat mig åt sedan ungdomen, alltså för mycket länge sedan, nämligen gitarrkompa till gamla dängor. Ebba Grön, Clash, Billy Bragg men även lite modernare som Morrissey och Radiohead. Nästan så jag skäms, men jag gav mig till och med på Krunegårdshitten ; Jag är en vampyr. Nu lät det ju inte särskilt bra och det var heller inte meningen. Glömde tid och rum och klockan blev 3.

Idag är ordningen återställd.

Diskat, städat, tvättat och nu även ökat förbränningen med ett ordentligt gympass.

Nu kan vardagen komma.

Revolution Rock

”Revolution rock, it is a brand new rock
A bad, bad rock, this here revolution rock

Is your heart so made of rock
That the blood must flow ‘round the clock”

/Written by J. Edwards & D. Ray

& performed by the Clash/ 

Brukar lyckas hålla världskriserna och krigsutbrotten på en armlängds känsloavstånd av rent egoistiska och självbevarande orsaker. Men nu får det vara nog! Israel skjuter småbarn. ”Befinner de sig nära våra mål som är avsedda för Hamas är de att betrakta som terrorister” Up yours! Naturligtvis förväntar sig Israel hämnd, som stenkastning av ungdomarna i ett försök att bevara någon slags stolthet, eller bombattacker från Hamas eller andra araber så man ta det som intäkt för att ge igen dubbelt. Var är världen nu? Bush jublar förstås, men resten? Politiskt korrekta diplomatiska fördömande, men gör det skillnad?

Gazas befolkning är ett mycket fattigt folk.

Jag tänker inte säga: bomba Israel, de har sin historia, men den historien kan inte rättfärdiga ett evigt heligt krig mot Palestina.

I Sverige bekymrar vi idag oss om en älg som i Gällivare gått till attack mot en 75-årig man som nu måste vårdas på sjukhus. tråkigt, men proportionerna blir vettlösa.

 

Bloggkartan

Oangelägenheter under jul

Ska man summera julen nu, sent på annandagen? Kanske det. I år glider det ihop med vanliga helger och det känns långledigt, fast jag inte är det. Lyckades bara slippa undan helgjobb i år. Fast det var nära ögat, blev idag på förmidagen uppringd av kollega som var jourhavande. Blev beordrad till tjänstgöring på eftermiddagen pga sjukdom. Tryggt att vara 50 mil hemifrån i den stunden. Kunde beordra på bäst han ville. Siktar på hemfärd norröver i morgon, fast det sa jag naturligtvis inte till kollegan i telefon. Fördel med mobil, kommer nog att vara i Blekinge titt som tätt när de ringer även i fortsättningen. You never know.

I går nämnde jag glädjeämnen, så det får bli tråkigämnen idag. 

Eartha Kitt. Eartha Kitt är död. 81 år. Transornas transmoder. Utan Eartha hade vi varit transor fattigare. Hur nu det hade varit? Kanske som vanligt, men med lite mindre glamour, men framför allt en ikon mindre och färre jobb för After Dark. Filmstjärna, discodrottning och cabaretartist på Broadway, en fjollas dröm.

En god vän summerar Eartha bra.

Pilsnerstjärnan Gösta Krantz är också dör. 83 år.  Krants gjorde en annan slags karriär. Olik Eartha, men utan pilsnerfilmer hade säkert inte Holm och Herngren haft sin nisch. Pilserstjärna, låter inte så illa.

Pinter går jag inte in på här,  en annan vän summerat sin känsla på ett avvägt sätt. Där ligger jag i lä. (Slow, jag är imponerad)

På det personliga planet då? Har inga dåligheter som kommer i närheten av ovanstående. Mest irritationsmoment som att Photoshop inte fungerar som jag vill (får inte kläm på RAW-formatet), jag fattar inte hur man får till ett bildspel ur Power Point (nån hjälpsam där ute???) Vet inte om det är så mycket mer just nu. Sovit ganska bra, ätit för mycket, och gett min käresta en, enlig min åsikt en bra julklapp (som jag själv har stor nytta av förstås). Det röda skenet kommer att förgylla Stentorp framöver, och jag vill inte höra ett ord som anspelar på något som kan ha med färgskenet och stämningen den förmedlar att göra.

Här är den:

 

 

Arbetslinjen tar inte jullov

Hade tänkt att det blir så lugn julhelg att det blir tid över för ”sånt som inte hinns med annars”, t.ex sortera 1500 bilder från Indienresan, sätta ihop det där bildspelet från personalfesten som jag har lovat och dessutom lära mig en massa om Photoshop och läsa den sista boken av Arne Dahl. Förutom att umgås med föräldrar och släkt.

Ni anar. Optimistiskt? Lugn och fridfull jul?

Jag har grovsorterat bilder, reducerat från 1500 till 450. Jag har hälsat på ”alla smutsiga detaljer” och vi har berättat historier och bestämt saker inför framtiden. Bl.a ska vi hålla punken levande, fortsätta njuta av god öl (förhoppningsvis nångång på Ölkultur i Eskilstuna). Det var mycket trevligt.

Läste att Sven Otto Littorin viftade med sitt diplomatpass vid Egyptiska gränsen och blev hemskickad eftersom han inte hade visum. Han var väl knappast på tjänsteresa! Än är inte julen slut och hoppas att det kommer att fortsätta hända roliga saker.

Miss i uppfostran?

Vad är det för traditioner vi håller vid liv? Undrar om det gå ut på att äta animaliskt fett i så stor mängd som det bara är möjligt. Det är för mycket mat, alldeles för ofta och nutriellt vansinnig mat. Gott? Tja, det är väl det som är problemet, hade det inte varit gott så hade det varit lättare att vara åtminstonde lite måttlig. Fast för egen del finns det ett inslag av någon form av tvångshandling, typ. Slutar inte förrän det uppstår ett lätt illamående, och då är det för sent. Sen kommer mättnaden……Det där med bordskick och allmänt uppförande vid matbordet  var inte något som det lades stor tyngdvikt vid under min uppväxt, blev en liten miss där. Men jag tränar på förbättring.

Fö är jag glad över min dongel från 3. Fungerar bra i min föräldras radioskugga (eller dödsskuggans dal som min far så målande uttryckte det)

Det glittrar i Jönköping

Susade längs E4, söderut. Har gjort det många gånger förr. Där i mörkret, efter Gränna, så infinner sig samma upplevelse varje gång. Efter timmar med bara längtan att få komma fram så öppnar sig ljuset. Där nere glittrar moderskeppet, ljuset klättrar längs sluttningarna. Den upplysta motorvägen slingrar sig inåt, mot landningsbanan. Vägen leder till moderskeppet i Månbas Alfa. Space Oddity kan man säga. Snyggt så det förslår. Förstår att folk är religösa i Jönköping. Under hela ”inflygningen” så sänds en repris av en intervju med Mian Lodalen på radio. Hon är officiell ambassadör för Jönköping, blir faktiskt lite nyfiken på stan.

Sen är det mörker. Det lyser några lampor i Växsjö, möter 4 bilar de sista 10 milen. Temp-1, torra vägar, ännu ingen glädje av mina nya vinterdäck för tusentals kronor.

Men nu är det jul.

 Julfrukost, fiberfritt!

Dongeln och jag….

H-vetes veckan till ända, 60-timmars arbetsvecka, knappast en av lugnaste är till ända. I dag har det varit julmiddag för ”svärsläkten”, det innebar i princip heldagssysselsättning, och nu, till slut, är buken stinn (jo det ska stavas med ”b” ;-)) Knappt rum för en mintkaka… 2 dagars jobb kvar till lite ledighet, tisdag kväll ska jag dela sysselsättning med säkert en halv miljon andra svenskar som också ska transportera sig på vägarna. Skulle egentligen behöva köpa nya vinterdäck, de gamla är lagliga men inte mer. Känns som att marginal inte är fel när det kommer till trafiksäkerhet, ffa vintertid. Nu kommer det inte finnas tid till byte och så har de lovat en grön jul så, vi håller tummarna. Det är bara 50 mil till Blekinge….

Ska alltså till mina föräldrar över jul. De bor i en absolut radioskugga. De har ingen mobiltäckning, inte med någon mobiloperatör, tills, kanske nu. Ryktet säger att 3 kan kanske ge lite kontakt med världen. Jag skiter i telefoni, stänger mer än gärna av mobilen. Men jag vill komma åt nätet. Så vad gör Stentorp, jo han går och skaffar dongel, med 3, ifall det nu finns lite täckning. Fan, har gått och blivit cyberberoende. Måste ha lite koll, veta vad ni andra gör. Veckorna i Indien gick bra, det fanns ju internet överallt. Kunde ha skaplig koll.  

Så jag sprang rakt i famnen på en käck ung kvinna med rosa halsduk och 3 över hela sig. Hon behövde inte presentera sig, inte ens anstränga sig. Enda problemet var färgvalet. Jag ville egentligen va som de norrlänska pojkarna som har rosa dongel (ni vet reklamen), men kände att svart ändå var mer min stil.

Nu är det fritt fram att hugga ihjäl i självförsvar

Det sk Flink-målet har varit aktuellt i Eskilstuna de senaste veckorna. Mordet på Göran Flink har till slut fått sin upplösning. Görna Flink dödades 1993 i sin lägenhet, han hade varit på fest och gått hem sista kilometern. På vägen troligen träffat mördaren som följt med honom hem till hans lägenhet där han hittades död. Dels slagen med vad som tros vara en lampfot dels med ett flertal knivhugg. Rätten bedömmer att han sannolikt var medvetslös eller oförmögen att försvar sig när han knivhöggs upprepade gånger. Efter drygt 15 år är gärningsmannen funnen och kan åtalas. Mannen har erkänt att han dödade honom, anger att han handlade i självförsvar för att freda sig när han blev sexuellt antastad. Det gick inte att fälla honom för mord och åtalet ogillades. Preskriptionstiden för dråp är 15 år och den tiden har passerats. Mannen har helt friats och är satt på fri fot.

Alltså: Det är inte mord att hugga ihjäl en man som gör sexuella närmanden. Det är inte mord att använda ett bevisligen kraftigt övervåld för att freda sig. Det fanns inga tecken på strid i lägenheten eller på Flinks kropp, så frågan om hur mycket våld får man använda för att ”freda” sig. Uppenbarligen i princip hur mycket våld som helst.

Det är alltså fritt fram att hugga en person flera gånger med kniv, dessutom använda andra tillhyggen, trots att personen inte använder våld för att försvara sig. Om bara syftet inte var att döda personen utan bara freda sig själv då har man alltså rätt att använda hur mycket våld som helst.

Svenskt rättväsende har visat sin totala oförmåga och framför allt uppenbarliga ovilja .

OK vänner; se till att ha kniv och gärna flera tillhyggen tillgängliga när ni går ut. Är någon för närgången så….. Gäller troligen inte om offret är kvinna, invandrare eller homosexuell.

Varkala

Varkala är en mindre badort än den stora huvudbadorten Kovalam i Indiens delstat Keralas södra del. Kan tyckas helt idiotiskt att ha en badort byggd på en klippavsats. En meter brevid promenadstråket kan man störta 25 meter utför klippkanten.  Finns bitvis ett staket, ca 25 cm högt, känns tryggt….. Hela klippkanten är fylld av sprickor och nedanför ligger stora klippbitar som lossnat och ramlat ner.

 

Om man kan släppa ”störta ner-tanken” så kan livet vara mycket behagligt i Varkala. Längs den långa promenaden ligger massor av enkla restauranger som serverar utsökt ”seafood”, grillad och masalakryddad. Det lokala Kingfisherölet är en smakrik lager som är bättre än de flesta lager, severas illegalt överallt. Ofta insvept i tidningspapper och flaskan måste stå dold på marken. Myndigheterna ger inte gärna alkoholtillstånd, och ifall de gör det blir det stora skattekonstnader. Så illegalt blir grejen. Fast det bygger förstås på mutbara kontrollanter. Öl i ölglas är svårt att trovärdigt se ut som te, trots att man inte har flaskan synlig på bordet.  

Långt där nere på stranden var vågorna höga, starka strömmar och vi bevittnade flera skapligt allvarliga tillbud bland de badande under vår korta vistelse. Mot all förmodan är alla stränder försedda med simkunniga badvakter. Där röd flagga gällde var det verkligen strömt. Ändå är toleransnivån otroligt hög, i Sverige skulle totalt badfödförbud råda på de flesta ställen med samma strömmar och meterhöga vågor.

Om ni har möjlighet så åk till Kerala någon gång. Är dock övertygad att Vakala till slut kommer att störta ner i havet under ett oväder, men ändå, tills dess är livet är behagligt, maten kan verkligen smaka underbart, ölen smakrik och med människor som är angelägna om ens välbefinnande.

 

Smakat på egen medicin?

Narkosläkaren som var jour på Motala sjukhus sov så hårt under nattjouren att han inte gick att väcka trots akutlarm….använde öronproppar. Patienten dog. 

Smakat på egen medicin?

Det är väl det de är bäst på, narkosläkarna, att söva folk och göra de oväckbara (inte döda dem förstås).

Teplantage

Någonstans på 1500-2300 meters höjd odlas te i sydIndien. Efter timmar på slingrande bergsvägar öppnades en enastående natur. På varenda sluttning, på varje odlingsbar kvadratmeter växer en tebuske. Lustiga möster med små stigar mellan buskarna med lite större stigar som bildar ”tekvarter”. Alla buskar klippta på samma höjd. Nån sa att det såg ut som jättestora broccolibuketter.  Allt te kommer från samma buske, förädlingen ger grönt, svart eller rött te.

Så nu vet ni det.

 

  

Stentorp lackar mot jul

Även på Stentorp börjar det osa juletid. Ledig lördag blev städdag och pyntdag. Lite förtjust i girlanger, såna med lampor. Lyser fint när det är mörkt. Blir både jul och tropikkänsla samtidigt. Traditionen med blinkande lampor och ljusgirlanger är amerikansk så det gäller att pynta smakfyllt så det inte blir ”kitch a la america”. Ska nog inte vara någon fara med den saken, men vintermörkret på landet inbjuder till fin belysning. Ganska nöjd, egentligen synd att så få får se resultatet.

 

 I min iver att få passande belysning så gav jag mig ut bland shoppingstirriga morfädrar som skulle köpa leksaker, äkta makar som irrade runt bland DUKA´s finporslin. Stor trängsel på ”pryl-inrednings-o-när-man-inte-vet-vad-man-ska-köpa”-butiken.

Hittade inga fler passande lampor, det går bra ändå. MEN då hittade jag en helt nyöppnad butik. En Skivaffär. Nästan vanlig, hederlig gammaldags skivaffär. Det var länge sedan det fanns en sån i Eskilstuna. Med tindrande ögon gick jag lös bland CD-skivor. Utbudet var störe än Rod Stewarts greatest hits och det bästa av AC-DC. Dessutom en del ”tillbehör”… Sånt gillar jag. I dessa pirattider blir det lätt att gratisladda musik. Eftersom jag varit afrikanskt sinnad i musiksmaken sista tiden och fann Amadou & Miriams senaste Welcom to Mali (som fö inte går att hitta på Pirate Bay) så är jag nu ägare till ett stycke plast som innehåller fantastisk musik.

Som ”tillbehör”……

Värt varenda peng. Ska fortsätta stödja den lokala skivbutiken.