Montag

Lider just nu av stort rock´n´roll-behov . Har favoritbloggar, ”someone ate the only good thing in my life”, ”sånger från nedre botten och ”alla smutsiga detaljer” som ger mig näring. Alla har de ett ganska anmärkningsvärt stort intresse för musiken från 78-82. Jag har också det. Har en massa singlar och LP från den tiden, samlar och vårdar som det vore mina barnbarn. Smyger ibland in på skivbörsar i storstan och kollar vad rariteterna betingar för värde. Inte för att jag någonsin kommer att sälja, utan mer för att stärka lusten att fortsätta vårda samlingen. Mycket är ju egentligen inte alls bra och allt som är bra finns återutgivet och massor finns på Spotify. Så varför samla? Nostalgi förstås, eller något mer?  Blir därför så glad över att ta del av andras förhållande till samma musikera. Det finns en hel ny generation som tillhör entusiasterna, bra, det minskar lite på ”gubbkänslan”

Just nu är Bauhaus favoritet. Dark entries, In fear of fear är härliga titlar. Goth-rockarna kan vara lite skojiga i sina attityder. Det är väldigt svårt att höra äkta depressioner i låtarna.  Men det svänger.

Och jag slipper tänkar på alla dumheter som omger oss och ger mig en kvävande känsla allt som oftast.  

Jag vill inte att man plockar fjädrar från levande fåglar, det är självklart djurplågeri.

Jag vill inte att folk ska bli dödade för att man skriver SMS och kör bil samtidigt.

Jag vill inte att småflickor ska bli uppraggade av kåta gubbar osv osv osv.

Det händer bra saker också, det tar vi en annan dag.

PUNK

Hört talas om att punken har något nytt jubileum i faggorna. 30 år ? Clash kom med ”give ´em enough rope” -78, deras andra skiva, nja, bra men verkligen värt att fira ?.

31-års kalas?

Jag vill vara med, tell me more..