Spotify, förlängningssladd, and I love it

Skrev först ett inlägg om lättja, vad som får oss att inte alltid välja den lätta vägen.

Det blev inte bra. Ligger sparad och kommer väl redigerad nån gång.

Sen höll jag på att radera hela bloggen, ångrade mig när jag blev emotionell av favvojournalist nr 2, Elisabeth Höglund som var så stolt i Let´s dance (TV-program). Tänkte: Bara BBella (med i samma TV-program) åker ut före Elisabeth (TV-programmet är en slags tävlig med olika kändisar som ska lära sig klassisk pardans). Vet inte om ni vet vet om BBella, det gör inget, hon är ingen. Hon presenterar sig som: ”Jag bor på Norrmalm och är Muffare, alltså med i MUF på Norrmalm där jag bor……..” OK. Inte dåligt vara ca 15 år och bara vara känd för att vara dum i huvudet. Hennes danspartner på Let´s Dance appropå BB´s dansinsats: ”Hon har en så bra känsla, hon känner ända in i fingerspetsarna”

Undrade just  hur det känns därinne?

Spotify:

Först var det bara ”de rätta” som fick inbjudan, sen kom inbjudan till alla som sökte, med en viss fördröjning. Sen fick till och med jag koden till allt, eller nästan allt, eller i alla fall mycket. Å den är snabb.

Say it and I got it! Fast va inte så där indiejobbig och droppa en massa heludda remixer. Allt det vanliga finns. De är så här det kan vara.

Som en radio, fast du väljer vilka låtar som ska spelas. Hur som helst. Streamas, kan inte sparas till iPoden. Ikväll lyssnat på: Sweets AC/DC, Queens Bohemian Rhapsody och Killer Queen, Antia Ward, T-rex, Bay city Rollers, Bauhaus, Garbochock……Skitenkelt att göra en skön spellista och blanda. Allt man kommer på.

Tyvärr lite reklam då å då, inte så ofta, men stör. Man måste pynta en slant om den ska vara reklamfri. Hittade en förlängningssladd så ”lappen” körs till storstereon. DISCO på Stentorp!

Snacka om Public Service. Och jag håller ut ett tag till

”Kom ihåg-Ditt blod är vin, kryddat med nitroglycerin”/Imperiet

Sminket i DN, journalistik?

Brukar allt som oftast läsa kamrat Peo W´s blogg, han har på senaste tiden gått lös på tidningsjournalister, rubriksättning och den allmänna debatten. Håller med i mångt och mycket, ffa har det fått mig att tänka ännu en gång på vilket ansvar journalisterna har. Den överlägset största majoriteten av befolkningen får sin allmänbildning från dagstidningar och TV. Ansvaret för ett lågt kunskapsläge i samhället ligger alltså på journalisterna. Hur människor röstar avgör till stor del journalister (politikerna har naturligtvis ett eget ansvar att nå med sitt budskap), beroende på rubriker, ingresser och vinklingar. Tungt.

Det finns olika grader av seriositet bland dagstidningarna. Kvällspressen längst ner förstås. I landsortpressen måste lokalpolitiken debatteras, det är det enda vettiga forumet för kommun- och landstingspolitiken (eftersom vi fortfarande vill ha demokrati). DN hör dock till  min egen favorit, säkert är de flesta storstadstidningarna av samma kaliber men politiken varierar.

Nog surrat om det, jag vill alltså komma till nån form av poäng med detta.

Varför har DN en sminkskola med Jean-Pierre Barda och Malin Crona? Menar inte att bannlysa sminket, men i DN???

Varför låter DN en bisarr och mycket åldrad professor (jag menar förstås Barbro Beck-Friis, 77 år) orera om verklighetsfrånvända personliga åsikter (kanske sanna på 70-talet) i egenskap av expertpanel. Makalöst oprofessionellt!

Blondinbella! På första sidan av nätupplagan. ”Blondinbella talar ut”. Var ligger allmänintresset? En brackeunge med silversked som inte har något att tillföra till någon annan än sig själv.

Prenumerationen hänger löst