Debaser

Masade iväg till Debaser Slussen igår kväll och åtnjöt punkiga Paper. Bra larm. Publiken såg ut som de tittade på skräckfilm. Förstenat gapande. Obegripligt när det svängde hysteriskt. Sångaren krängde accessoarer och skivor efter gigget. Kunde inte motstå en vacker vinyl LP, den första på många år (bortsett från några loppisfynd).

Sitter nu här och tittar på den fina skivan. Ganska idiotiskt inköp eftersom jag för närvarande inte har någon fungerande grammofon för vinylskivor.

Kan för övrigt meddela att barsnubben som hinkade ut stora-starka-i-plastglas var obegripligt osolidarisk i trängselröran. Saknade helt bartenderfiness och bland annat serverade han alla som var söta först! Det innebar ju naturligt mycket lång väntan för undertecknad.

 

Från Commando till Coldplay, via Jesus

Ikväll spelar Coldplay på Globen, av någon märklig anledning gillar jag det bandet. Inte tillräckligt så att det är värt en resa till stora Stockholm och betala dyra biljettpriser, men det är ändå avljutbar skiva de åstadkommit.

Återupphittade Jesus & the Mary chain nyligen, ni som hört vet, ljuvliga små popmelodier totalt dränkta i gitarroväsen med rundgångar och allmänt oväsen. Charmigt, när humöret tillåter.

Skulle mycket hellre vilja gå till Debaser ikväll och lyssna på de plötsligt återuppståndna, men för övrigt för mig sedan mycket länge helt bortglömda ”Commando M Pigg”. Kommer överhuvudtaget inte ihåg det bandet, inte hur det lät, ingeting, inte mer än att de var bra och de fanns på 80-talet. Tror att de ansågs lite ”svåra”. På den tiden betydde det oftast att rytmiken var lite kantig, hade obegripliga texter, och att en Karlshamnskille som hette Mutwig gillade bandet (lokalt kännetecken på ”svår” musik). Pinsamt när man tänker efter. Undrar ibland hur hjärnan väljer ut vad man ska komma ihåg?

Lite nostalgiskt blev jag på hittade detta¨på MySpace