Alter ego

Min fina bil är trasig sedan flera veckor. Proffsbilfirman kan inte laga den. De vet inte vad det är för fel.

Telefon och internet är nere sen 4 v. Telia kan inte laga ledningen. De hittar inte felet.

Landstinget har ändrat min vårdcentrals öppettider. Larmtiderna behöver alltså ändras. Men, de kan inte hitta timern/klockan som styr larmtiderna. Så nu turas vi om att larma på manuellt några timmar efter stängning.

 

BARA ATT BITA IHOP!

Såg just på reprisen av TV-programmet ”Stjärnorna på slottet” och blev grymmeimponerad av Johan Rheborg som har ett alterego. Bara att koppla in och vråla ur sig all frustration helt gränslöst. Jag ska skapa mig en egen Glenn Killing. Stackas ni som blir utsatta för honom…..

 

Cykelprimär

Normalt sett så cyklar jag till jobbet några gånger i veckan, april till oktober. Det är lagomlångt, lagomjobbigt och man får lagommotion. Man blir pigg i huvudet och känner sommardofter då vägen i huvudsak är grusväg som går genom skogen. I år blev inget som det skulle, årets premiärtur gick av stapeln först idag när det snart är midsommar. Missat hela vårens doftexplosion eftersom jag suttit i bilen och poppat varje morgon. (läs nu inte fel; har inte skitit i bilen och pooped) 

Fincykla är inget för mig utan kampen med (mot ?) mig själv börjar sekund 1. Det gäller att vinna! Först är bäst. Rekordet in till stan är ca 29,20. Tror det var väldig medvind den dagen förra året. Premiärturen idag gick på 30.55. Inte så illa. Kampen om hemfärden har jag gett upp för länge sen, tar alltid minst 33 minuter, idag 33,50. Orkar inte kämpa två pass per dag.

Nu är jag svettig, hungrig och stum i ben och glutéer.

OBS! Använder hjälm!!

Om konsten att driva djävulen ur roten

Vaknade i morse, efter några timmars Citodonrus (obs jag överdriver lite för effektens skull) och kunde inte få upp ögat. Shit, tänkte jag. ”Nu jag fått en jävla ögoninfektion också”. Så var det alltså inte, utan det var tanden, den infekterade tanden som fixat att hela kinden och ögat svullnat upp. Jag som skulle ha BVC hela förmiddagen. Skulle sannolikt skrämma småbarnen så de fick livslånga men.

Det gick bättre än väntat, utseendet neutraliserades efterhand. Smärtan kom och gick. Efter lunch var det inte nådigt. Kom på att jag kunde försöka spola rotkanalen själv. Fick in en kanyl flera centimeter och tryckte upp 5 ml koksalt. Det kom ut en läbbans smörja och gjorde fruktansvärt ont. MEN: jag tror jag drev bort djävulen ur tanden. Sen dess har det känts fint.

Käkar en massa antibiotika förstås. Bl.a. Flagyl (metronidazol), som fungerar som Antabus hos 10-20 % av befolkningen. Det finns förstås inte så många sätt att testa vilken del man tillhör, marginalen eller majoriteten. Sippar på en Brew Dog Punk IPA och väntar….

Å vem kom på att bygga en väg just här???

”Tack för visad hänsyn”

/G Boll

Månatlig ?

Så satt man här igen, 02-tiden och klarvaken. Läst ett kapitel, funderat och till sist bestämt mig för att göra ett nytt försök att somna om. Då ser jag, det är fullmåne. En stor klotrund himlakropp som hänger därute i luften. (Det finns liksom inga andra ”lampor” som förvillar här på landsbygden) Nu tror jag inte på att fullmånen påverkar mig, jag är inte månatlig på ett enda sätt. Det är bara ett ständigt sammanträffande, att jag sitter här i soffan, sömnlös, när det råkar vara fullmåne. Intressant sånt spratt slumpen kan spela.

Just inatt är månen dessutom något säregen, den hänger bakom päronträdet, bakom grenverket. Omgärdad av ett distäcke. Man kan förvänta sig siluetter av korpar som flyger förbi. Försökte fota men hade behövt stativ förstås. Slutartiden blev för lång för min darrhänthet. Konstigt nog längtar jag till morgonen, är nog lite hungrig. Äter inte smörgås mitt i natten. Det vet man hur det skulle sluta. Ganska sugen på att dricka sprit, men det går inte när man ska till arbetet i morgon, även som det vore en effektiv botare av sömnlösheten. 

Nu försvann månen helt bakom tjockare moln så jag ger upp, går och lägger mig. Jag var nog uppe i 840 får innan jag gav upp och klev ur sängen. Fortsätter på 841…..

Växjö v/s Eskilstuna eller askan v/s elden

Växjö, som i alla år varit en smålandsidyll börjar allt mer framstå som en kriminell oroshärd. Eskilstuna som har bland den högsta brottsligheten och har kriminalitet inristat i stadsvapnet kanske börjar tappa i sin topplacering, eller i alla fall börjar få konkurrens. Nu är det en kvinna i staden som är misstänkt för att ha huggit ihjäl två personer. Samtidigt pågår en unik utredning om en läkare som misstänks ha ”haft ihjäl” flera patienter. Det märkliga är att min goda kamrat flyttade till just Växjö strax innan allt detta började bl.a. för att slippa allt stök. Så kan det gå! Den sociala utslagningen, arbetslösheten och fattigdomen är naturligtvis inte alls lika utbredd i Växjö, så än så länge var nog flytten ett positivt drag för honom.

no sleep….

Tråkigt, men idag kom inte John Blund förbi. Han missade mig på vägen. Han gör det då och då och jag har fått för mig att det händer oftare när det är fullmåne, fast nu är det flera dagar sedan månen var full sist (14/2 enl kalendern), så det går nog inte att skylla på det.

Tur man har sysselsättning, sk tyst hobby, som kan utföras med hänsyn till de sovande. Ingen vaknar ju av sidvändande i boken, knapptryckningar på datorn osv. Enda är väl att det blir lätt lite ensamt.

Just nu håller mig Peter Robinson mig sällskap. Hans deckare är småputtriga, oförargliga och mycket brittiska. Borde egentligen hinna läsa massor med tanke på sömnlösheten, men så blir det inte. Tror till och med att jag ska avstå bokrean i år eftersom det finns kvar ett gäng olästa sen förra året. Läsa ikapp eller samla mer?? Fast jag vet nog hur det blir när det väl är dax ”ska bara kolla lite”

Arbetslöshet, epidemi och allmänt gnäll

11,4%  arbetslöshet i Eskilstuna, det är mer än dubbelt så mycket som genomsnittskommunen i Sverige. Det är bara 6 kommuner som har högre arbetslöshet. Bekymmersamt. Fast kanske inte så förvånande om man jobbar med mycket med psykosocial problematik, det är tungt i stan. Många människor som helt saknar visioner. Ett tungsinne som inte bara avspeglas i nedbrunna Stadshotell, segregering  och Hells angelsar.

Dystert gnäll, gnäll och gnäll.

När jag ändå håller på kan jag berätta att Nya influensan har fått grepp om stan. Pandemin är lös och nu ska alla beredskapsplaner upp till bevis. Vaccin är en bristvara och hysterin är på väg till nya nivåer. Ikväll brakade sjukvårdsrådgivningens telefon ihop och ingen kom fram på ett par timmar. Det är de som bokar till jourmmottagningen så den var tom ett tag.

Bestämde mig just för att bli gnällgubbe på heltid. Tänk, att bara få gnälla, hela dagarna. Skulle kunna klara det jobbet ganska bra. Då ingår det att man får rätt till att njuta av skadeglädje i lugn och ro.

När jag skulle tanka på hemvägen var det kö till bensinen. Då tränger sig en dam med en stor Honda-SUV före. Men jag har en liten bil, med den kunde jag tränga mig in emellan 2 bilar så hon inte kom ut förrän jag hade tankat klart. Det var kul. Ville dra ut på det länge. Till slut blev det ju fånigt. Fast det var kul.

forts: Mini och blodvite

Efter en dramatisk morgon med bilbärgare, försening och allmän stress så är bilen nu ikväll åter i finfint skick. Det var ett enkelt elfel på en fönsterhiss som orsakade hela haveriet. Väl på verkstaden fick jag dessutom en skaplig lånebil, en helt ny BMW 520. Jag har nog aldrig åkt i en liknande bil, plötsligt förstod jag vad komfort kan innebära. Intressant upplevelse och inte alls oangenäm. Och det hade inte alls gjort något om de inte hade lyckats fixa till min bil på några timmar.

Hur det det med fingret? Jo, det stora bandaget var smutsigt och jag bad en bra syster om plåster. Hon tyckte efter en mycket snabb bedömning att såret gott kunde luftas ett tag och jag borde tvätta med tvål och vatten. Jaha ja, så fick det bli. Funkade i ca en kvart, tills jag glömde bort alltihop och skulle skriva recept och nån remiss.  Det häftiga tangentknackandet gav upphov till nytt blodvite när såret sprack upp och tangentbordet är nu i behov av rengöring. Tanklöst.

Mini mot blodvite 1-0

Sjukdom och värk

Ni vaksamma har märkt att det händer saker här. ”Hällbergaspionen” har avlagt delrapport i fallet med Dr Mental. Jag är mycket förtjust och full av förhoppning. Av någon anledning blev jag inte förvånad att Torshälla var inblandad som ägare. Utdömda industrilokaler och skumma bilverkstäder hör liksom Torshälla till.

Dagens ämne har jag tänkt ska handla om sjukdom. Jag känner mig faktiskt ganska sjuk. Inte allvarligt och står naturligtvis inte i proportion till riktigt sjuka människor, men jag har en släng av lite av varje, KOL/astma, hjärtarytmi, giftstruma och nu senast ryggont. Det mesta går tydligen att fixa till eller är så lindrigt att det går bra att leva med. Fast jag tycker att ryggvärken är lite märklig. Jag har ju träffat många människor med ryggvärk av lite olika slag i arbetet men min värker annorlunda. I flera veckor har jag haft ont på en punkt, till höger om svanskotan, ömmar i skinnet, svider på nåt sätt. Obestämbart. Haft bältros också förresten, kändes lite så här. Fast det är mer på djupet nu. Sen kommer det huggsmärta i ländryggen titt som tätt, i vissa lägen. Känner mig helt orörlig när det är som värst. Sen går alltihop över när jag tränar. Både löpträning och styrketräning verkar vara bra. Fast ibland blir det värre ändå . Ingen logik alls. Fast idag har jag varit nästan helt bra hela dagen.  

Precis där gör det ont.

Sjukgymnast v/s fysioterapeut

Inget nytt om ”barnläkaren” idag så jag byter ämne för en stund.

Jag köpte riktigt bra skor för utelöp för ett tag sedan, utprovade på pedagogiska Löplabbet. Nu är det ju mörkt så tidigt att inte längre går att löpa efter jobbet så nu gäller löpband på gym på vardagar. Hittills har jag tvättat uteskorna varje gång för att kunna ha de inomhus, ingen vill ha mina lerkakor inomhus. Så idag slog jag till, hittade nya skor på rea. Billighetsupplaga av mina fina utedojor. Inomhusdojorna behöver inte vara lika bra eftersom det inte blir lika långa pass inne. Efter 20 min börjar de menande blickarna påpeka att det finns fler som vill. Men man kan ändå köra grymma pass på bandet. Snabba intervallpass kan vara fullständigt mördande.

Idag har jag intresserat mig för hur tankeverksamheten funkar under träningspassen. Att det blir liksom staccatotankar, ofta starkt emotionellt färgade. Problemformulering och lösningsanalyser blir haltande, so to say.

Fast plötsligt hade jag idag en lång tanke. Det var under en iPod-låt med exakt rätt tempo (My morning  jacket, faktiskt) som tanken kunde gro och utvecklas. Den handlade om yrkestiteln; sjukgymnast. Har troligen associerat till ”sjukgymnasten” som figurerat som kommentator på min blogg. För länge sedan var nog en del av deras arbetsuppgifter, att bedriva gymnastik för de sjuka. Så är det knappast idag, ytterst högutbildade med hög akademisk skolning som bedriver evedensbaserad behandling av vitt skilda åkommor. På engelska heter det fysioterapeut, vilket betydligt bättre beskriver verksamheten.  Från och med nu kommer jag att lobba för en titelförändring. Fast man kanske ska fråga vad den aktuella yrkesgruppen tycker om saken.

Hallå!! Är det några sjukgymnaster därute som läser detta??

1963-11-07_trana_med_tv_-_bengt_bedrup_testas_infor_starten_1_00

Drömmar om landet bortom regnbågen…..

Jag har längtat efter Malaysia i flera veckor. Vill sitta på en sanddyna under en palm och fundera. Jag kommer inte att åka till Malaysia inom överskådlig tid. Får leva med det, som så mycket annat. Har bokat en helg i Berlin i december, kanske inte går att jämföra, men ska bli spännande i alla fall. Hösten och vintern känns oändligt lång.

På hemvägen så stördes tankeflykten av en skimrande regnbåge. Det måste betyda nåt. Eller hur? Nu bestämmer jag att det betyder tur. Inbjuder i alla fall till mer drömmande.

Funktionell musik

Tänk att det kan vara helt omöjligt. Har varit och spanat flera gånger på Hällbergas ”bakgata” utan att få nån mer insyn i verksamheten. Grannarna till Dr Mentals hus (där en skylt deklarerar Hällberga Gym) är alltid ute och hänger. De verkar dessutom bli fler och fler för varje gång. De blänger som de vet mitt syfte. Att gå ut ur bilen för att fota känns avlägset. Det går knappast heller att försöka glida omkring i största allmänhet utan att utmärka sig påtagligt. Jag har sådeles inte kommit ett uns närmare en förklaring.

Jag har varit tyst ett tag nu. Väntat in höstdagjämningen. Den inföll igår och vinterhalvåret är här. Sommaren är nu helt slut för i år och det kan inte vara längre till sommarhalvåret än just idag. Dystert? Det finns trots allt ännu basilika och några salladsblad kvar i rabatten. Druvorna som är små och söta, plommonen är stora och söta. Småmyser i höstvärmen.

Hittat den optimala morgonmusiken att poppa till under inresan till stan. Musik kan vara så funktionell. Kan nämna min kamrat som gillar Bach och andra gamla musikaliska hjältar, men gymmar till de pumpande muskelmännen och industrirockarna Rammstein. Effektivt. Jag har länge använt gamla Clash som mentala uppvärmare till arbetsdagen. ”Cheat”, ”What´s my name” ”Deny” och ”Police & Thieves” kan duga som moralvärmare. Men på självaste höstdagjämningen upptäckte jag att behovet av moralpeppning ökat så jag har bytt bort Clash mot: Backyard Babies. det visade sig vara ett självklart val. Låtlistan består nu av:

”Fuck off & die”, ”Degenerated”, ”Idiots”, ”Cockblocker Blues” ”Let´s go to hell” och ”Dysfunctional Proffesional” .

Sjung upp till dessa sånger och man är redo för precis vad som helst.

Little Britain

Äntligen är de tillbaka, Little Britain. Groteskt burläska och går inte att klara sig utan. Ikväll var det premiär med Little Britain USA. Har sett de 3 gamla säsongerna fram och baklänges på alla möjliga textningar, helt legalt inköpta. Ganska synkront med nypremiären gödslar grannen närmsta åkern med griskiss. Men ammoniakstanken färsk i doftorganet så går tankarna till en tänkbar säsong 5: ”Little Britain goes farming”, eller ”Little Britain Country”.

Jobbat ”heldag” (8-21). I morgon kväll är det specialistförenings första höstmöte, då blir det vårdkvalitésnack för hela slanten. Fantastiskt kul. Faktiskt. Till och med influensadebatt är kul. Vissa gillar politik, vissa ekonomi, andra poesi, divergens förgyller.

Bloggen tenderar just nu att minimeras till sporadiska inlägg. Tiderna förändras och jag har just nu mer behov av att läsa än att komministera, så det kan fortsätta vara lite glest emellanåt.

Krutdimman börjar lätta….

Det har gått några dagar sedan senaste urladdningen, som mest lät som en sorgereaktion, fast jag var egentligen mest arg, faktiskt varit förbannad i flera dagar. Även krutrök lägger sig till slut och det duger inte att sitta och tjura längre.  Varit ledig idag så nu är det bara att ta sig upp. Upptäckte bloggarna OmVård som varit och hälsat på och lämnat kommentar på förra inlägget. Gjorde mig lite glad och ska bli intressant att följa. Seriösitet i vårdkvalitetsdebatten är bra och det är ju precis vad jag tjatar om hela tiden.

Hur går det på Stentorp då, så här i sommarvädret? 

Tackar som frågar, det går riktigt bra faktiskt. Ljuvlig sommarvärme och full njutning. Sovrummet på loftet blir gärna väldigt varmt så jag har bäddat ute i vävstugan ikväll. Sover gott med öppna dörrar och moskitonät som flugskydd.

Sovplats

Utsikt från sovplats